Årets bästa middagsvärdinna. 4 av 5 kannibaler rekommenderar

Ibland händer det att jag lagar mat med mina vänner eller i närheten av min familj och det som oftast händer är att någon vid något tillfälle uttrycker en oro över att jag utrustats med kniv.
Men det är bara löjligt.
Alltså, det löjliga är att dom är oroliga för sig själva. Så vitt jag vet har jag inte knivskurit någon av dem hittills  Mig själv...det är en annan fråga däremot.

Eftersom att jag lagar mat minst två gånger i veckan nu förtiden så har jag börjat inse att jag är en smula...vårdslös när det kommer till hanteringen av vassa föremål. Jag uppskattar att jag på  ett eller annat ett fått mig själv att blöda under circa 65,4% (väldigt vetenskapligt beräknat, såklart) av dom maträtter jag tillagat och 100 % vid dom maträtter som kräver rivjärn.

Jag skrubbar fingerleder mot  rivjärn, jag drar osthyveln över knogarna upprepade gånger, jag bänder upp konservburkar med fingrarna och finhackar mina fingertoppar. Poängen är att medan jag lagar mat kan jag inte bry mig mindre om mina händer för jag är fullt upptagen med att så snabbt som möjligt laga färdigt maten så jag kan sluta laga mat nån jävla gång. Sen efteråt när mina händer ser ut som en fucking köttfärslimpa så kanske jag ångrar mig en smula men...what do to liksom.
.
Så...om jag någonsin serverar er något som ser det minsta lilla mer avancerat ut än "Häll ur burken ner i grytan. Värm grytan. Ät"  vet att det finns en god chans att jag lagt ner mer än kärlek i rätten. Så. Att. Säga.

Smaklig måltid. 

Och ja. Mina händer svider som SATAN just nu, how'd ya know?
(moussaka)

Semi-relaterad bild. Det här är tårtan jag tänkte laga som present åt mamma nån födelsedag eller liknande. It was a success, clearly.