onsdag 12 december 2012

Vars är Johanna när man behöver henne?

Sitter och julpysslar/ser på misfits i väntan på att min deg - förhoppningsvis- ska resa sig.
Smörpaketen saknar måttangivelser (vem är förvånad? Inte jag.) så jag skar bara av en klump jag hoppades var nog stor.
Saffransrören förvirrar mig angående hur mycket dom faktiskt innehåller så jag tog och körde ner tre.
Vad jag hoppas är kvarg ( vad nu än kvarg  ens är för den delen...) körde jag ner några skopor av. Jag hoppas det var åtminstone nära de 250 gram som efterfrågades men det är djupt tveksamt.
Jag tror jag hade i för mycket jäst och dessutom är det torrjäst som jag inte vet något om (Jag menar, jag vet inget om vanlig jäst så det här är upplagt för katastrof upphöjt i två)
Men jag kan säga detta med absolut säkerhet och stolthet:

Det är en deg. Och den är gul.

Jag tänkte säga att det var mycket bättre på den tiden då jag bara behövde forma skiten till små söta lussekatter men looking back så var jag nog ganska dålig på det också, med frustrationstårar i ögonen och smet över hela händerna.

Inte lussebullar. Men likväl smaksatta med bittra tårar, mest troligt

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar