Kyrkan.... |
Min glorious cykel i mörkret, med den enda orangea saken jag äger, en cykelkedja. Som jag förövrigt inte är helt säker på att jag låser korrekt.... |
Idag begav jag mig ut till fots och bestämde mig för att försöka hitta Anne Franks hus bara för att få nån uppfattning om vars fan jag befinner mig. (Insåg tillslut under gårdagen att anledningen att det gick så kasst att följa kartan var att det första jag gjort varit att följa vägen åt fel håll....)
Jag hittade det relativt enkelt (råkade dock först passera förbi det för det sticker fan inte ut i mängden, men I guess that's good om du ska gömma dig för nazister. Borde kanske lagt märke till den även nu enorma frikkin kön men till mitt försvar så gick jag på motsatta sidan kanalen)
Annan kanal.... |
Jag undrar hur jag ska kunna dölja mitt skrämmande dåliga lokalsinne för familjen i nio månader. Eller ja, det är ju omöjligt, men i alla fall få det att verka som att jag har dåligt lokalsinne i de proportioner man tänker sig när man hör någon säga det och inte i...uh....vad fan det nu är som pågår i mitt huvud. Har kommit fram till att min hjärna har ingen uppfattning om hur 3d, nya vinklar och annat nyttigt funkar. Har gått upp mot samma kyrka från flera olika håll och är alltid säker på att det är samma gata. Kommer aldrig kunna förklara för Herman som är så glad över att jag kan ha kyrkan som riktmärke att jag ständigt känner ett gnagande tvivel på att kyrkan verkligen leder mig i rätt rikting. Den kan ju helt plötsligt bytt plats, om man ska tro på min inre kompass. (Protip: Don't)
Jag tror förövrigt att jag skulle antagligen kunna förstå hur allt är uppbyggt om jag bara orkade med ansträngningen att studera en karta men varenda gång jag överväger det så säger resten av mig "nnnhhh..... let's just gå på magkänsla" .....e_e
Har till min stora sorg inget oranget att dra på mig vare sig till ikväll eller imorgon. Hamnade av en slump mitt inne i shoppingmeten och passade på att undersöka utbudet men fann inget vacker och the awkwardness i att köpa något oranget dagen innan queensday var också quite hämmande. Hittade dessa i min skrivbordslåda dock:
YEAH, maybe not |
Igår tog Herman med mig och ungarna på nöjesparken som för tillfället upptar Dam Square. Det är bara där i två veckor, det säger dock mig ingenting eftersom jag inte vet hur länge det varit där.
Vi åkte pariserhjul, det var fint.
Och sen tvingade jag med mig den äldsta dottern och hennes vän upp i den här dödsmaskinen.
Det är som en 60 meter hög mardrömsblanding av fritt fall, en gungbräda och anything som snurrar dig upp och ner och får dig att be till Gud, Oden, din katt, vem som helst för att hålla dig vid liv. I loved it, jag var så rädd att jag inte ens hade nog med kraft att skrika.
Hela stan är fylld med fyrkanter och kryss tejpade och ritade på marken för att paxa platserna för morgondagens fleamarket.
Det här kvarteret är visst ett av de populäraste under queensday/night och partyt har redan dragit igång här och var. Mer specifikt så sitter folk och super på taket snett ovanför mitt rum. Jag sitter och stirrar creepily genom fönstret, I can't help it.
Och sen tvingade jag med mig den äldsta dottern och hennes vän upp i den här dödsmaskinen.
Det är som en 60 meter hög mardrömsblanding av fritt fall, en gungbräda och anything som snurrar dig upp och ner och får dig att be till Gud, Oden, din katt, vem som helst för att hålla dig vid liv. I loved it, jag var så rädd att jag inte ens hade nog med kraft att skrika.
Hela stan är fylld med fyrkanter och kryss tejpade och ritade på marken för att paxa platserna för morgondagens fleamarket.
Det här kvarteret är visst ett av de populäraste under queensday/night och partyt har redan dragit igång här och var. Mer specifikt så sitter folk och super på taket snett ovanför mitt rum. Jag sitter och stirrar creepily genom fönstret, I can't help it.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar